Jag har redan kysst bruden

En historia som är alldeles för sann. Det tog mer än tio år innan jag kunde skriva den, trots att tanken alltid funnits där. Den är inspirerad av en sak som Statler Brothers en gång gjorde och när jag sen själv hamnade i denna icke avundsvärda situation, tänkte jag att nån gång ska jag sätta ord på de känslorna som jag upplevde då. Jag är ett stort tack skyldig till min skyddsängel vid namn Annette, som säkert guidade mig hem den gången, under beskydd av sina vita vingar.


Nu går dom uppför gången, upp mot altare och präst
Och snart ger hon sitt ja, och ikväll väntar bröllopsfest
Längst bak, i kyrkans bänkrad, likt ett spöke ifrån förr
Där finns jag och jag minns än när du gick ut genom vår dörr

Många blickar fick jag, där framför kyrkans port
Från vänner som var våra, men som sen försvann så fort
De valde snabbt din sida, själv fick jag stå ensam kvar
Dömd till den devisen, att sig själv är allt man har

Refr
Jag har redan kyss bruden och vet hur bröllopsnatten blir
Många gånger jag smekt huden, dold nu under spets så skir
När de nu inför Gud ska lova kärlek som består
Så har jag redan kysst bruden under den tid som var vår

Se, nu paret möts av jubel, risgryn, glädje, hurrarop
Men jag dröjer kvar en stund i kyrkan, efter mitt elddop
Jag kom med ryggen rak, men viker nog från ett farväl
För jag har redan kysst bruden, så jag har ett fullgott skäl

Refr
Jag har redan kyss bruden…





Text & Musik: Garry Nilsson